Bokmässa & baktakt i Köpenhamn

I söndags drog jag till Köpenhamn och besökte Perfect Binding Bookfair, på Huset på Rådmansstraede. Ett samarrangemang mellan Huset, Red Door, Husets biograf och Elizabeth Torres. Jag anlände med andan i halsen precis i tid för den öppna scenen. Läste en dikt om Frank Zappa på engelska (ur antologin Over Yonder från 2012). Sen kunde jag hämta andan och lyssna på Pablo Saborío, Juha ”Mr Jazz” Kulmala, Petri Tähtinen, Magnus Grehn, Karl Larsson m.fl. Passade också på att äntligen skaffa ett lånekort och göra mitt första lån hos PUUT.

Minimalism!

Bokborden innehöll en hel del guldkorn, många med beat-anknytning. Bland mycket annat en förstautgåva av William Burroughs, coffee table books om danska gladporr-eran och praktverk om Allen Gingsberg. Men jag valde istället att införskaffa några av de finfina utgåvorna i Piudix-serien från Ellerströms Text & Musik; Lou Reed, Patti Smith/Tom Verlaine och Laurie Anderson. Underbara omslag av Thomas Wahlström. Älskar också det där A6-formatet och den enkla tanken bakom. Gjorde själv ett fanzine nån gång runt millenieskiftet – Northern Obscene – utifrån samma princip; några A4 vikta två gånger, pangbom med häftapparaten och klart. Do It Yourself. Blev faktiskt väldigt sugen på att dra igång nåt sånt igen.

Piudix!

Framåt tidig kväll vankades samtal och film i Husets biosalong på andra våningen. Bara ”foajén” med sin bar, soffor och röda tunga sammet var värt resan över bron. Mönstersnirkliga tapeter fullproppade med tusen guldramade tavlor, bisarra filmartefakter och levande ljus. Prylar, prylar, prylar. En stämning nånstans mellan vodoo och dekadens. Helt jävla underbart. Jag hastade dock snart vidare till konsert med Madness på Amager (1000 tack bästa Lisa!), men kommer garanterat besöka Huset igen när tillfälle ges.

Vodoodekadens!

Lite mer om bokmässan kan du läsa på Elizabeth Torres (Red Door) patreonsida!

Jag skriver förresten detta sittande käpprakt i sängen med kuddstöd i svanken. Efter att ha promenerat kilometervis och stått på konsert i tre timmar kom jag hem med en rygg som kändes avbruten på mitten. Blev inte bättre under måndagen. På 1177 kunde de bara råda mig att undvika tunga lyft, knapra värktabletter och avvakta några dagar. Så jag avvaktar. Jag kan vara en jävel på att avvakta. Och medans jag avvaktar småtittar jag på konserten som såklart redan ligger uppe på det världsomspännande nätet.