Innan jag återinträder i arbetslivet den 1 februari har jag tagit hela januari ledigt. Tyckte jag var värd det, och behöver fanimig vilan. Ladda batterierna som det brukar heta. Men också för att ta tag i några trådar som hängt löst. En av dessa är öva på tatuering, som jag inte gjort på väääldigt länge. Det är ingenting jag random slänger mig över och kör igång en kväll efter jobbet. Men nu finns lite utrymme, och häromdan plockade jag fram utrustningen, monterade ihop och kände lite på det. Tyvärr inget skarp läge eftersom sterilseringsdatumet på nålarna var utgånget. Men kändes najs och pepp oavsett. Nya nålar är beställda och det vore väl fan om jag inte skulle få in lite bläck under huden innan månaden passerat. Underbara vedervärdiga Loranga på låret är det preliminära motivet. Mycket bra synk till Hårda Tider på lår nummer två. Testade att sätta en stencil och det ser iaf hyggligt ut. Tjoho!
Annat som pockar på uppmärksamhet är källarutrymmet jag hyr av mkb. Har egentligen ingen spikad plan för lokalen, men nu är iaf merparten av väggarna vitmålade. Några skynken upphängda som avdelare. Någonstans i bakhuvudet finns väl tanken på ett slags galleriverksamhet. Eller åtminstone en tillfällig utställning av något slag. Hoppas kunna ägna fler timmar där nere i underjorden under ledigheten och fila vidare. På vad vetefan. Tjoho.
Och tecknandet av byggnader i Carmarthenshire har fortskridit. I sakta mak. Det har blivit en sittning vid ritbordet mellan varven. När andan fallit på. När Jupiter våldfört sig på Neptunus. När allt det andra hållit sig väck. Men nu har jag några fria veckor att grotta ner mig. Hoppas på längre stunder vid det där bordet. Blyerts och suddgummi är en njutning. Tusch kommer vad det lider. Tjoho.
Skrivandet går dessvärre på sparlåga. Eller är dött. Fan vet. Sände ett manus till förlag i somras, men bara refuseringar tillbaks. Inget nytt egentligen. Man vänjer sig. Har ett flertal på-gång-manus som jag faktiskt tror på, men har svårt att uppbåda geisten, den där på-liv-och-död-känslan. Därför är jag glad att det finns fler strängar på lyran. Damp kan vara en positiv åkomma. Så låter orden vila tills de eventuellt kallar igen. Den här månaden är helt uppenbart tänkt att vara hands-on-månaden. Det är gott nog. Sa jag förresten att januari var tänkt till att vila? Haha och tjoho!