En jävla höst

Hösten har varit ett helvete. Så var det sagt. Allt kreativt har värkts fram, tvingats fram, krampats fram. Men vem har sagt att det ska vara lätt hela tiden. Med antabus i systemet och synapser i fullt kaos har jag trots allt sluggat ur mig lite av varje.

Sex av sju illustrationer till boken om Piraten är klara. Ett mycket pepp och utmanande uppdrag som inkluderat mängder av svordomar och en handfull avverkade suddgummin. Boken utkommer någon gång till våren.

Jag har även gjort två tuschillustrationer av ikoniska malmöbyggnader till Galleri Bajs, vilka i nuläget genererat +1200 kronor till Skånes stadsmissions arbete med hemlösa.

Mellan varven har jag också sakta och sansat bekantat mig med min tatueringsutrustning. Det är ett långsiktigt projekt att lära mig tatuera hyggligt bra, och tid lär behövas, det är fan inte enkelt.

 

I någon liten jävla skarv mellan allting annat händer det att jag öppnar ett prosamanus med arbetsnamnet ”10 rum”. Det händer också att jag öppnar ett poesimanus med arbetsnamnet ”Samtal med mina tänder”. När de väl är öppnade stirrar jag tomt på dem, och stänger sen ner skiten igen. Det får bli något att bråka med 2021.