Piraten i Tranås

Utkast. Storgatan 25 där Piraten hade sitt advokatkontor.

Fritiof Nilsson Piraten tillbringade typ ett decennium i Tranås med avstamp i början av 20-talet, arbetande som advokat.  Och naturligtvis författande samtidigt (Bombi Bitt, anyone?). Och dragandes rövarhistorier och lyftandes ett glas eller två.

Piratens tid i Tranås kommer våren 2021 (då det är 100 år sedan han lufsade in i den norra småländska metropolen) att uppmärksammas med en bok om hans tid i staden. Som vanligt när det gäller kulturgärningar av detta slag är det Kultivera samt Litteraturcentrum >kvu som tagit initiativet. Det lär bli en samling essäer, överdrifter, historik, anekdoter, vita lögner och beska sanningar.  Eller nåt åt det hållet.

Skräckslagen, men samtidigt oerhört smickrad, har jag fått i uppdrag att till boken teckna några av byggnaderna/platserna som var väsentliga för Piraten under hans tid i Tranås. Så, Jävla. Pepp.

Tusch efterfrågat

Fick i dagarna en förfrågan från en god vän att teckna av en byggnad här i Malmö som betyder mycket för hen. Det är en byggnad jag själv sneglat på många gånger och som länge stått på mina vill-teckna-lista. Win-win alltså. Men det är samtidigt en helt annan press att teckna nåt åt en vän, än att göra det på uppdrag av en tidning el.dyl. Borde vara mer avslappnat och mindre press, men blir såklart tvärtom. Vänner ska en vårda. Då får en fan leverera. Första strecken ser iaf både raka, svarta och lovande ut…

Lindängen fattar

Lindängens bibliotek har fattat grejen! Min senaste diktsamling exponerad på ”Senaste-nytt-hyllan” (en sanning med modifikation då boken utkom för ett år sedan, men ändå). Glad att det händer utan att jag själv stött på, bönat, bugat eller lismat för att så ska ske. Att boken öht stod där uppmärksammades av en vaken kamrat som hade vägarna förbi. Jag är ingen lobbyist, har svårt för att sälja mig själv, och blev därför extra glad att någon ville pusha för boken utifrån eget huvud. Extra kul att det är just Lindängen, som jag besöker titt som tätt via mitt jobb, men som jag även våldsgästar på andra små privata äventyr när andan faller på.

Audio Svensson

Elizabeth Torres, poet och konstnär, verksam i Köpenhamn, drivande  Red Door Gallery & Magazine (med mera, med mera), efterfrågade bl.a.  poesi via ljudfil till Poetic Phonotheque. Jag fick en slags Svenssonsk flipp och beslöt att medverka. Har tidigare bara spelat in mig själv läsandes en enda text, och det gjorde jag så sent som förra året  med hjälp av ljudgeniet Lars Paulström bakom spakarna i en adekvat studio.

Den här dikten läste jag dock in på mobilen en sen kväll vid soffbordet, och lät Frank Zappa småputtra i bakgrunden. Dikten är en av få dikter jag skrivit direkt på engelska (publicerad i antologin ”Over Yonder”, Rufous Press, 2012).

Jag konstaterar utifrån detta a) att jag fortfarande törs kliva utanför min bekvämlighetszon emellanåt, b) att småländskan blivit något avtrubbad, c) att kristider genererar ökad kreativitet, och d) jag borde lära mig mer om ljud…

Plötsligt händer det

Plötsligt, från ingenstans, typ åtta(!) månader efter utgivningsdatum, dök det upp en recensionsspalt av min senaste diktsamling Jag hamras vaken av hundra tjälhål (Smockadoll förlag, 2019) i Sydsvenskan igår. Kort men positiv. Och bättre sent än aldrig. Jag blev oerhört glad över Ann Lingebrandts läsning. Hon fångar precis det jag själv tror mig vilja/försöker förmedla och dela; klassperspektivet, och inslag av det där undertryckta skrattet som ryms – och alltid måste rymmas – i vanmaktens kölspår:

Jag gillar skarpt hur landsvägsmörkrets drömska stämning vävs samman med arbetets praktiska omständigheter. Här ryms en lågmäld svart humor som tillsammans med detaljskärpan är slagkraftig

Att mina dikter dessutom omnämns i samma andetag som t.ex. Emil Boss och Jenny Wrangborg – rodnaden stiger på mina kinder.  Tillåter mig för en gång skull att suga i mig lite cred. Gott så.

Bejakare av At the fringe

Chefredaktör för Populär Poesi, Peter Nyberg, tog i senaste numret av tidskriften tag i sysifosuppdraget att försöka skriva en samlad reflektion om poeter, konstnärer och annat löst kreativt folk som deltog i Fringefestivalen 2019. För att visa på bredden och mångfalden under festivalen. Jag är stolt att min senaste diktsamling omnämns, och dessutom i grymt positiva ordalag…

Den malmöbaserade tecknaren och poeten Jonas Bengt Svensson har under flera år varit bejakare av At the fringe. Ett år har han till och med varit festivalens reporter.

(—)

Svenssons tredje diktbok ”Jag hamras vaken av hundra tjälhål” är utgiven på Smockadoll och dömd att vara en av de där diktböckerna som förtjänar utrymme i nationella medier men inte får det eftersom poeten är relativt okänd och förlaget litet.

(—)

Poesin utgår från ett jag som delar ut tidningar i gryningen. Snabbt borrar sig de vardagliga iakttagelserna ner i djupet av den mänskliga existensen med en liknande direkt skärpa som Charles Bukowski. Även om rapporten inte kommer från den försupne i slummen landar texterna i den tröttkörda människan som sliter för att överleva och även fortsättningsvis fungera i en värld som tär på hen.

Läs hela Peters text här!

Fucking fika osv

Fucking fika – så träffande inleds, upprepas, och beskrivs intrycken av ”det svenska” i Moheb Solimans dikt ”Till” i just släppta tvåspråkiga antologin Mellan Någonstans och Ingenstans/Between Somewhere and Nowhere. (Red. Dominic Williams). Jag är stolt och tacksam att få medverka mellan samma pärmar, med mina egna intryck av staden Tranås och dess invånare/byggnader/mentalitet. Den 19:e oktober hölls ett boksläpp på bästa stället Ban Thai i Tranås. Tyvärr kunde jag inte närvara, och om jag närvarat hade det inte varit för bara fucking fika i första hand…

När jag var inviterad som residensförfattare i Tranås under tre veckor 2016 så hade jag skrivkramp och fet social ångest över att försätta mig i ett sammanhang med en massa främmande författare/konstnärer. Vad som efter ett tag fick min kreativitet att någorlunda klicka igen var att börja teckna istället för att skriva (och att hänga en sväng med finaste Anthony Jones). Jag gav mig ut och skissade platser/byggnader i staden som jag av olika anledningar fann väsentliga. När bilderna väl var på plats krävde de ord. Så det blev några rader till varje bild jag tecknat. Det utmynnade sedermera i en begränsad upplaga av häftat Tranås 7+7, med teckningar och dikter baserade på min vistelse i Tranås. Det vara en av de mest förlösande perioder jag varit med om. Och den känslan är nu alltså förevigad i en antologi. Fint som snus.

 

Tusch i Vårt Malmö

Wunderbar kattbalkong på Ystadgatan.

I september fick jag en förfrågan om att göra några illustrationer till en artikel kring arkitektur i tidningen Vårt Malmö. Oerhört kul att öht bli tillfrågad. Sa förstås ja på stående fot, och ägnade sedan tre veckor med gamnacke och deadlineångest över ritbordet. Fick ihop det till slut och känner mig tillfreds med resultatet som dök upp i månadsskiftet okt/nov. Fyra tuschteckningar av olika byggnader i staden. Dessutom overkligt sjuk känsla att tidningen trycks i hela 160.000 exemplar. Klappar mig på axeln och låter ritbordet vila några dagar.

Firade tio med PP etc…

Uppläsning på Kultivera i Tranås. Foto: Peter Nyberg.

Den 5 juli, under kulturfestivalen Tranås at The Fringe 2019, passade Populär Poesi på att fira tio år som tidskrift. Jag var inbjuden att läsa på Kultivera och det blev ett välbesökt och positivt evenemang. Med mig hade jag också nyutkomna diktsamlingen Jag hamras vaken av hundra tjälhål, och sålde slut på samtliga ex jag släpat med mig upp till norra Småland. Skitkul.

Under vistelsen deltog jag även i Mikroförlagsmässan på Tranås stadsbibliotek, ett gäng intressanta föredrag, i hemliga sammankomster på diverse lokala krogar, samt läste även på festivalavslutningen på restaurang Ban Thai. Där läste också fantastiska rapparen/poeten Rufus Musafa från Wales en engelsk översättning av samma dikt som knockade mig totalt. Vid hemkomst från Tranås spelade jag med hjälp av ljudoraklet Lars Paulström in dikten och sände den till Wales för att eventuellt inkluderas på ett kommande skivsläpp från Musafas band Dope Biscuits. Vore hur häftigt som helst. Time will tell…

Släppfest för antologipocket

I lördags var det släppfest för pocketutgåvan av antologin Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar. Jag hade kanske några för många semesteröl innanför västen,  och muckade gräl med mikrofonen (eller, snarare tvärtom). Publiken verkade dock uppskatta läsningen, och jag sålde dessutom samtliga fem exemplar jag hade med mig av min senaste diktsamling. Kompenserade med att fylla upp ryggan på nytt, dels med en handfull ex av antologin förstås, och dels Henrik Johanssons Brev från en cell samt Anna Arvidsdotters fanzinehäfte Döden mamma döden. I publiken satt bland annat Magnus Nilsson, professor i Litteraturvetenskap med fokus på arbetarlitteratur. Han skrev några rader om aftonen på sin blogg.

Skrivit förord till Becker

Lagom till kulturfestivalen Tranås At The Fringe (29 juni-6 juli)  släpps ”snapshot-poeten” Joakim Beckers fjärde diktsamling, Jag skyfflar kvicksand med bara händerna. I mars fick jag förfrågan från förläggare Magnus Grehn om jag ville skriva förordet till boken. Det var ett lätt beslut i stunden (befann mig vid tillfället i kvarteren kring Reeperbahn i Hamburg och var kanske liiite rund under fötterna och med självförtroende som inte riktigt matchade kostymen). Insåg snart att det innebär ansvar, ångest och research. Men gav mig hän och fick till slut ihop ett förord som jag kan stå för.  Jag bockar av ”Skriva ett förord” på min ständiga ADHD-lista.

För den nyfikne så kan diktsamlingen ifråga beställas från Magnus Grehn Förlag .

Släppfest & utställning i Tranås

Äntligen är den här! Snygg hardcover, begränsad upplaga. Joakim Beckers When the barbedwire slipped in (översättning av Colm Ó Ciarnáin,  illustrerad av myself.  Förlag; Three Throated Press, Ferryside, Wales). Det är så häftigt. Svenskt boksläpp 18 maj på Storgatan 17 i Tranås, med uppläsning, utställning och allmäm ruckus! Samtliga böcker signerade av den osannolika trion.  Så, se till att vara i Tranås den 18:e helt enkelt.  Annars kan boken kanske införskaffas vad det lider från förlaget: Three Throated Press, eller genom att kontakta mig.

Pocketversion på gång

Föreningen Arbetarskrivares 11:e antologi, Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar,  sålde slut i ett nafs. Den slog tydligen an ett ackord. Kulturnyheternas litteraturskribenten Ulrika Milles skrev att ”här finns all politik vi behöver”.  Ja, det är en bra jävla samling av erfarenheter från ”golvet” och dess konsekvenser, nära upplevelser av effekten av det kapitalistiska  samhället som sipprar ner i våra arbetande kroppar.  Jag är grymt stolt att få bidra till kören av röster. Pocketversionen dyker upp nån gång i juni. Det blir släppefest på Poeten på Hörnet den 15 juni.

Ny diktsamling ute på Smockadoll

I dagarna kom min tredje diktsamling, Jag hamras vaken av hundra tjälhål, ut på eminenta Smockadoll Förlag i Malmö. Det känns oerhört kul av en massa anledningar. Framför allt för att förläggare Kristian visade intresse när jag egentligen hade gett upp manuset sedan länge. Samma manus var för några år sedan på tapeten hos Bonniers, men sedan de kom med ett ändringsförslag för mycket, så gav jag fan i det. Jag fortsatte dock att läsa valda bitar ur manuset vid olika tillfällen.  Tydligen ett bra val…

68 sidor koncentrerade kring det nattliga ensamjobbet att leverera tidningar till hushåll på skånska slätten. Bilburen genom bokskog och nattradiosändningar. Arbetets mördande timglas och frustrationen över att aldrig nå fram. Med mera.

Finns hos de flesta nätbokhandlar, men såklart även tillgängligt via Smockadolls hemsida eller genom att kontakta mig.

Galleri Bajs levererar

En vän fick tipptopp idé. Han öppnade en utställningslokal på sitt dass. Folk och fä kunde bidra med konstverk och allt blev till salu för Stadsmissionen i Malmö.  Slängde genast in ett original (Snapshot Limhamns torg när nazzar & polisen gjorde gemensam sak…).  Det ser ut att ha gått jättebra. Alla bajsauktioner hittills har varit jubel liksom.  Stadsmissionen har fått X tusenlappar – oavkortat – och  en eller annan konstnär har fått ett utrymme att synas. Win-win. Galleri Bajs Rules.